knutarna

Argumenterande tal

Definitionen av sport anser jag är idrotter där man kan tävla i och det kan både vara sporter som utövas individuellt så väl som i lag. Ordet sport sades förr i tiden var när man tävlade fysiskt i någon aktivitet men på senare tid så klassas bland annat frågesport och schack även som sport, där krävs det ju ingen direkt fysisk insats. På Svenska Ridsportförbundet sida har dem fört statistik och visar att Sverige har 150 000 medlemmar i Svenska Ridsportförbundet och är topp 5 bland de mest populära publiksport det vill säga att det är många som är intresserade att kolla även fast det kanske inte har lika mycket sändningstid på tv:n som andra sporter. Jag kan fortsätta med en massa statistik men det blir lätt tråkigt att lyssna på, jag kan väl bara säga så här istället. Att ridsporten är, efter fotboll den näst största ungdomssporten i Sverige säger väl något och det heter ju ridsport utav en anledning, ridning är en sport!

Det är både en individuell och en lag sport, ridning är något som passar alla, oavsett kön, ålder för inom ridsporten så tävlar män och kvinnor, gamla som unga på lika villkor (bortsett från voltige där tävlar kvinnor för sig och män för sig). Däremot indelas ponnys in kategorier mellan a-d, beroende på hur hög manke de har, (a står för minsta och d för största), över 148 cm klassas de som storhäst. Att det är en sport som passar alla är också delvis för att det finns omkring 25 stycken olika grenar men vissa är större än andra. Man kan antingen tävla i hoppning och dressyr det är bara två exempel utav dem alla.  I hoppning så vinner den med minst antal fel och om flera ekipage har lika många fel, är tiden avgörande. Medan i dressyren får man poäng mellan 1-10 beroende på hur fint man rider olika moment/rörelser.

Det är tre grenar som finns med i OS,  dressyr, hoppning och fälttävlan och det borde väl vara ett bevis att det kvalificeras som en sport.

Det finns massvis av människor som har en uppfattning och antyder att ridning inte är någon sport “Det är ju hästen som gör jobbet!” har man hört miljontals gånger så ena örat har exploderat och ja det är sant, hästen arbetar men den gör inte jobbet gratis utan ryttaren måste göra sitt jobb så gör hästen sitt därefter. Vi sitter ju faktiskt på ett flockdjur som väger omkring 600 kg och det krävs kommunikation mellan häst och ryttare, man ska vara ett tillsammans. Om inte ridsport bör tolkas som en sport, då kan jag inte heller anse att bilkörning “Formel 1” är en sport. De sitter ju i så fall bara i bilen, de dem gör är att trycka på gasen, bromsen och vrida på ratten, alltså är det ju bilen som gör jobbet. Det är ungefär samma sak och då kan vi alltså säga att hästen är ryttarens Formel 1-bil men hästen måste också tränas för att kunna prestera i tävlingar. I ridsporten krävs det att både hästen och ryttaren är tränad för att klara av den allra högsta nivån eller för att kunna prestera på den nivån de är på. Ett mycket bra citat jag fick höra av hoppryttaren Jens Fredricson var “Skyll aldrig på hästen, dess prestation är reslutatet av ditt arbete”. Det är alltså en känd svensk hoppryttare som menar att jobbet som hästen gör,  kommer i grunden från ryttaren, vi har ett ansvar över hästens felsteg. 

När du rider tränar du nästintill hela kroppen precis som du gör i andra sporter, vissa musklergrupper mer än andra. Du behöver och stärker framförallt din balans, styrka och koordination men det krävs att man som person har tålamod och en vilja av stål för att allt går inte som på räls. Får man en skada i fotbollen och inte kan spela nästa match så är det likdant men här är det både häst och ryttare som måste vara skadefria. Man behöver träna för att bli en bra ryttare, träning ger färdighet och som Ingemar Stenmark sa “Ju mer jag tränar desto mer tur har jag”.  Jag tror att många saknar kunskap och att det är anledningen till deras uppfattning utav ridsport.

Vad är en sport för dig?, utifrån eran definition av sport, så tror jag nog ändå att ridning skulle klassas som en, de uppfyller “kraven” om ni har sådana så att säga. Jag vill nu avsluta mitt tal med en uppmaning åt er alla som tror att vi bara sitter där uppe och åker med. Åk och prova innan ni yttrar e så kan vi ta en diskussion efteråt för att se hur din uppfattning ser ut, har den förändrats eller är den densamma. Glöm inte ridning är en sport!

Den industriella revolutionen

Det var i mitten på 1700-talet i England som den så kallade industriella revolutionen inleddes, men med tiden så spreds den vidare till de andra länderna i Europa. Det är övergången mellan jordbrukssamhället och industrisamhället som kallas för den industriella revolutionen. Den här revolution sker rätt så långsamt i jämförelse med franska revolution och dessutom förekommer det inget våld utan det här är utvecklingen av människans kultur och livsvillkor, man gick från muskelkraft till mekanisk. Industrialisering innebar att det skapades nya uppfinningar och teknik som kunde utföra ett effektivare arbete samt ersätta hantverkarna med olika maskiner. Man kan se hur denna revolution har förändrat vårt samhälle från grunden och det är framför allt tack vare utvecklingen inom jordbruket. Ifall det inte hade blivit en omvandling där så skulle inte den industriella revolutionen förmodligen ha inträffat, iallafall inte på 1700-talet men det är fler saker som spelar in i industrialiseringen.

Tekniken utvecklas
Det är mycket som leder till den industriella revolutionen, allt blev bättre som utvecklades och man fick nya kunskaper samt idéer. Det fanns bland annat behov av mer varor och en större produktion för att det gamla samhället hade nått sin gräns för vad som var möjligt att producera men för att kunna producera mer varor krävdes fler människor som hjälpte till att producera dem. Med hjälp utav mekaniska maskiner så kunde arbetet bli mer effektivt och man kan dra en slutsats att om det inte hade kommit några nya uppfinningar så hade det också varit svårt att bli någon industrallisering. Det är väldigt många faktorer som spelar roll eller som var tvungen att finnas för att det skulle vara möjligt att bli en industriell revolution. Detta var inget man hade planerat utan det såg man efter ett par år efter hur allt hade utvecklats. Nya uppfinningar var inte allt som krävdes för att det skulle bli en industriallisering utan det behövdes också kapital för att kunna invenstera i ny teknik, fabriker och nya maskiner. Tillgång till råvaror som exempelvis bombull och järnmalm, material för att kunna producera varor från maskinerna samt bränsle till maskinerna. Att ha stor efterfrågan var också viktigt och eftersom att produktionen samlades i fabriker så var det mycket viktig att ha god kommunikation. Kommunikationen skapade ett typ av nätverk av marknader och detta var för att man var tvungen att kunna frakta varorna för att nå till konsumenterna eller för att transportera varor till olika platser. Produktionen i fabriken ledde till att det blev relativt billigt att tillverka mer varor och eftersom maskinerna gjorde grundjobbet så behövdes det bara finnas arbetare som kunde sköta maskinerna och såg till att råvarona gjordes tillgängliga för alla.

England
Förutsättningarna England hade var att det fanns bra med arbetskraft på grund av att de hade ett effektivt jordbruk, det innebar att fler människor kunde arbeta i den nya industrin då det producerade mer mat än de gjort tidigare. De gamla bönderna fick börja jobba som arbetare i fabriker, vilket blev en vinn vinn situation. Kapital fanns det också gott om och som jag skrev innan så var även det en mycket viktig faktor som hade stor roll. I England var det inte högadeln och kungahus som blivit rika på den ökade handeln utan där var det köpmännen, vilket skiljde sig från majoriteten av de andra länderna då det bara var i ett fåtal länder där inte högadeln hade blivit rika. En större del av alla rika engelska köpmän var villig att ta risker och investerade därav sina pengar i olika industriprojekt eller lånade ut pengar till något spännade projekt. Tillgången till råvaror var god, billig bomull och väldigt stora mängder av kol bland annat. England hade bra kommunikation, de fraktade varor via vattenkanaler som var viktiga transportleder då man kude frakta även tyngre varor som stenkol och järn, genom handel med andra länder kunde de sälja till ännu fler konsumenter.

Efterfrågan hade ökat och mycket som bidrog till det var befolkningsökningen, anledningen till att befolkningen hade blivit större var mestadels för att det var färre krig plus att det fanns bättre mediciner samt att jordbruket kunde producera mer och dessutom bättre mat. Det hade även stabila politiska förhållande i England, inga uppror och det var man i behov av eller det var en bra förutsättning inför den industriella revolutionen. Efter Napoleonkrigen och fram till första världskriget ansågs Europa ha en “fredsperiod” och med det kan vi självfallet förstå att dödstalet minskade. Sanningen om varför befolkningen i England började öka så pass mycket var i stort sett på grund utav att dödligheten hos spädbarn hade sjunkit och delvis på grund av färre krig. Eftersom att dödligheten hos spädbarn var hög så födde kvinnorna många barn men det var bara ett fåtal som överlevde till vuxen ålder. Nu hade dödligheten minskats tack vare bland annat bättre och mer variationsrik mat, men när man insett att fler överlevde så minskades födelsetalet efter några år. Dog färre eftersom man hade upptäckt att potatisen gav stor skörd och började därför odlas allt mer?

Stora tekniska framsteg
Under industralliseringen så blev de förbättrade mediciner såsom vaccinationer mot olika sjukdomar och ett vaccin uppfanns t.ex. av en brittisk läkare vid namn Edward Jenner, någon gång innan 1800-talet. Det var ett vaccin mot sjukdomen smittkoppor som många fruktade på 1700-talet. Ingen ville bli drabbad av smittkoppor, då ungefär en av tio som drabbades av detta avled och de som lyckades överlevda sjukdomen fick hemska ärr efter smittkopporna. Läkaren Jenner ansåg att det fanns en koppling mellan kokoppor och smittkoppor då han visste att mjölkerskor som blivit infekterade med kokopppor inte smittades av smittkoppor. Han ville få detta bevisat och bestämde sig för att pröva sin idé genom att använda sig av en åttaårig pojke med namnet James Phipps. Edward hade tagit kontakt med en mjölkerska som redan var smittad utav kokoppor så via hennes kokoppor fick han vätska som han strök över en skråma på pojkens arm. Till en början blev han sjuk men han var återställd efter bara någon vecka, men efter drygt en och en halv månad så fattade Edward Jenner beslutet om att göra det viktigaste i undersökningen. Det var nämligen att smitta pojken med smittkoppor och detta misslyckades, det vill säga att James Phipps var immun mot smittkopporna. Detta ledde till att vaccin fick en betydligt större innebörd för att bota eller snarare skydda människor mot farliga sjukdomar och färre människor dog av sjukdom.

Spinning jenny
År 1764 så tillverkades en mekansik spinnmaskin uppfunnen av James Hargreavesmed, den uppfinningen var mycket mer effektiv av den orsaken att spinnmaskinen kunde spinna åtta trådar samtidigt. Bara två år senare utvecklade James spinning jenny på det sättet att denna maskin kunde i fortsättning spinna hundra trådar på samma gång. Spinning jenny kunde spinna mer tråd än någon annan produkt gjort tidigare, vilket var en bra förutsättning för textilindustrin men mindre bra för handspinnare som var i fara att bli arbetslösa. Det tog inte många år innan den första fabriken började tillverka spinnmaskiner som alltså spann bomull till garn, utan redan år 1768 och det var uppfinnaren James som själv var ägare till denna fabrik i Blackburn. Produktionen av garn ökade kraftigare än någonsin men det tog allt längre tid att väva garnet till tyg, det var därför nästa uppfinning lanserades av Edmund Cartwright.

Mekanisk vävstol
Det var år 1785 som Edmund Cartwright uppfann en mekanisk vävstol för att bland annat spara pengar på vävarna och även tid, det ökade kraftigt produktionen av tyg. Det blev nu likadant för vävarna som för handspinnarna med spinnmaskinen. Vävarna kom i samma situation, de blev arbetslösa och behövde nya arbeten. Den mekaniska vävstolen gjorde att vävarna höll samma produktionstakt som spinning jenny och det var många uppfinningar som hängde ihop, vilket utvecklade tekniken hela tiden. Den kommande uppfinningen var symaskiner som hjälpte till att undvika att tyget skulle samlas på hög.

Ångmaskinen
Den första användbara ångmaskinen konstuerades av Thomas Newcomen år 1712 och användes för att kunna pumpa upp vatten ur gångarna i kolgruvor. Ångmaskinen utvecklades och det var James Watt som låg bakom den förbättrade ångmaskinen. Efter att James Watt hade utvecklat ångmaskinen så kunde den också driva maskiner, man kunde alltså montera ångmaskiner på exempelvis vagnar och fartyg. Till bränlse användes kol vilket de hade gott om i England, denna utveckling inom textilindustrin bidrog till mycket inom den så kallade industralliserade revolutionen.

Reflektioner
Jag anser att det är struktur som ligger bakom den industriella revolutionen i helhet men visserligen är det ju ett flertal aktörer som gör det till en industriallisering. Utan uppfinnare eller snarare nya idéer och kunskap så hade det aldrig blivit någon industrallisering eftersom ifall det inte blir någon form utav en utveckling så finns det inget att sträva efter. Dessa uppfinnare som t.ex. Edmund Cartwright och James Watt tillhör ju en stor del av just denna revolution men jag tror, att om det inte hade varit de som uppfann den mekaniska vävstolen och den förbättrade ångmaskinen så hade det varit några andra. Det hade antaglingen inte blivit helt identiska men jag tror däremot att de skulle uppfunnits något som hade ungefär samma påverkan. Kanske hade det tagit lite fler år tills de hade tillverkat något som motsvarade spinning jenny. Det jag menar är att om James Hargreaves inte hade framkallat spinning Jenny så hade det varit någon annan eller förhoppningsvis någon som kommit på en liknande uppfinning. Den industriella revolutionen hade eventuellt börjat lite senare ifall de inte hade varit de uppfinnarna som de var men jag förmodar att de hade skett någon gång på senare tid.

Idéer kan leda till mycket och den industriella revolutionen är grunden till det samhälle vi har idag. Nu åker vi till affären så fort vi är i behov av något, förr kunde man inte riktigt göra så utan vår värld har utvecklats något enormt. Någon gång ibland sitter man och undrar hur tekniken komma ha utvecklats om hundra år, papperstidningar har ju börjat dö ut. Nu hittar man i stort sett allt på internet och det finns båda för och nackdelar med internet. Det sprids som en löpeld på internet så fort något händer, det kan vara en olycka eller ett brott. Man vet vem det är på bara någon minut men ibland kommer det falsk information så man får ju ta allt med en nypa salt och avgöra om det stämmer eller inte.

Allt i denna värld utvecklas, i de flesta fall till något bättre men ibland kan man tycka att det går ett steg tillbaka i utvecklingen. Tekniken idag är väl utvecklad och det kommer nytt hela tiden, det kan vi se genom att nu hinner man knappt köpa den senaste mobilen för då har det redan kommit en ännu nyare.