knutarna

Idag har den genomsnälla och trogna ridskolehästen Tibor fått somna in efter en lång tid från verksamheten och det så himla tråkigt att det ska behöva ta slut, varför finns inte eviga liv där alla är friska. Det var faktiskt tomt att komma till stallet idag, man var liksom glad fram tills jag kom till hans box, där stod det ingen Tibor längre. Jag hade faktiskt förväntat mig att jag skulle bli känslosam när denna dagen skulle komma, det aldrig lätt att säga hej då. Han brukar alltid liksom vilja att man ska komma in och säga hej, kanske prata och gosa lite med honom men det var ingen Tibor som såg mig i stallet idag men nu får han springa på de evigt gröna ängarna. Jag vill tacka denna genomgoa individ som varit med en i stallet i över tio års tid och det har blivit många ridturer, igångsättningar som vi spenderat tillsammans och självklart ridlektioner, du har varit en del av knutarnas gäng och vi har tillbringat rätt mycket tid tillsammans speciellt de senaste åren och han har faktiskt fått en plats i mitt hjärta. Efter att man varit med honom så mycket genom åren och ridit honom utöver så har han liksom sett en där i stallet och man bara måste gå in och prata och pyssla om honom ibland. Fina Tibor var dressyrhästen i många år som nu lämnar ett tomrum i stallet.