Jag gick in i en dörr....

Jag har haft en relativ lugn torsdag här hemma. Det blev inget stall idag då jag inte hade någon anledning till att åka dit och ibland är det skönt att bara vara ledig också. Hade missat en helveckas glamour som jag fick kolla ikapp och jag säger att det är tur man har så man kan se i efterhand på tv:n. Förut kom inte Glamour ut på någon sida men nu går det faktiskt också att se det på TV4 såg jag. Såg även att det stod att var avsnitt 366 av 500, på vilken säsong ska jag låta va osagt för det vet jag inte själv. Serien eller dokusåpan har hållt på i flera år. I dagens avsnitt var det väl inte så mycket som hände egentligen. Thomas flörtar med Ivy och det är drama överallt kan man lugnt säga. Alla brusar upp över Thomas beteende förutom Ivy, Wyatt blir svartsjuk och Steffy blir som hon blir. Caroline väntar barn med vad hon tror är Thomas unge men självklart ska Ridge (Thomas pappa) vara far till barnet utan att Thomas skall veta att det är hans. Någonting säger mig att det inte ens är Thomas unge hon väntar men vem vet. Vad är det mer som händer, nä men vi har ju Maya, Rick och Nicole också plus Zende. Maya och Rick vill ha barn men de vill att syster Nicole ska vara surrogatmamma åt dem. Det är inte mycket nytt i denna serie utan det är liknande intriger hela tiden men eftersom man har kollat på Glamour sen man var liten så har det blivit en vana skulle man kunna säga.
 Jag har inte bara suttit och kollat serie utan som rubriken lyder så gick jag bokstavligt in i en dörr idag. Vi skulle käka tacos tidigare och jag dukade. Tänkte tända ljus så att jag var och hämta några i ett skåp och tappar ena på golvet. Jag tar upp ljuset och går typ medan jag plockar upp det och rakt in i dörren. Huvudet tog i men foten som typ hamna under dörren fick den största smärtan. Samma fot som hästen klev på mig igår, det är inget jag nämt men kan gå på foten och har bara fått ett blåmärke. Det härdar man ut men nu gör det lite ont i foten, den verkar men kan ju röra den. Lite smärta får man tåla, är man klantig så är man. Har ingen annan än mig själv att skylla.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0