sista dagen av år 2015

En summering från instagram av detta år och nu är dagen här då vi ska påbörja ett nytt. Det är mycket som hänt detta år om man tänker på hästbiten. Det är hästar som lämnat fotspår hos mig, både från hästar som gått bort och andra som bara fått lämna ridskolan men också en del nya som blivit en del av ridskolan, nån enstaka har lyckats charma mig mer än den andra. Syftar allra mest på Inigo och Maestro som var en stor del av min vardag, jag hoppas verkligen att de har det bättre där dem är nu. Gällande Kupido så har han och jag hunnit varit med på några tävlingar iår. Han blev halt en eller två gånger under det här året men det har inte varit någon stor grej som ett år då vi inte fick tävla något alls. Kupido fick ju inte vara med på KM dock eller typ de två andra klubbtävlingar som var kring Km, en före, en efter. Han blev väl frisk någon gång kring KM så jag har haft tur i oturen som haft Rick som reserv. Kupido har kommit tillbaka efter ett par veckor men inte fått hoppat men vi hade hunnit siktat in oss på lite högre höjder tidigare innan skadan och han starta någon 90 klass. Rick som alltid ställer upp, har ju varit reservhästen skulle man kunna säga, vi har hunnit starta två klasser i 90. Även fått turen att varit med på startfälttävlan, även där var Kupdio halt tyvärr men Rick fanns där och briljerade om jag får säga det själv. Rick var jätte duktig och det var en helt annorlunda känsla att tävla dressyr ute och kul att få prova på allt. Väldigt tacksam över detta år men det har funnit stunder då tårar har runnit som bara den. Det säger att saknaden är stor men kärleken är större! Det här året började vi också att rida Boye och hade väl lite otur med honom också, har står på boxvila sen snart två månader tillbaka efter en spark högt upp på griffelbenet. Skolan då, har nu börjat trean och det känns både skönt men även sorgligt. Vad ska man hitta på härefter, kommer nog sakna skolan för där vet man vad man ska göra och denna gemenskap man har är något man inte kommer ha på samma sätt. Samtidigt skönt att slippa plugga om jag nu inte bestämmer mig för att plugga vidare vill säga.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0